ATT ÖVERSÄTTA MULTIMODALA TEXTER. Svårigheter och strategier i en egen översättning av två tyska seriealbum

摘要

I denna uppsats utforskas tecknade serier och vilka utmaningar som uppstår vid översättning av dessa.Det som är unikt med översättning av tecknade serier är att översättaren måste förhålla sig till bådetext och bild. En relaterad svårighet är det faktum att texten måste få plats inom bilderna, varföröversättaren ibland måste hitta sätt att korta ner översättningen. Syftet med denna uppsats är attundersöka vilken roll dessa svårigheter har i översättning av tecknade serier och hur de kan hanteras.Detta syfte genomförs med hjälp av den analys jag gör av av min egen översättning av två tyskaseriealbum, Die Hure H och Die Hure H wirft den Handschuh.Som teoretiskt underlag används Reiss texttypsteori, Vermeers skoposteori och Nordsöversättningsorienterade textanalys. Dessa tre teoretiker anser att textanalys och en beskrivning avöversättningens syfte underlättar översättningsarbetet. Utöver dessa används även forskning omöversättning av tecknade serier. Några av de som forskat om detta ämne är Celotti som diskuterar hurbilderna i tecknade serier kan vara en resurs för översättaren, Grun och Dollop som forskat om vinstoch förlust i relation till översättning av tecknade serier samt Terescenko som har undersökt strategiersom används vid översättning av detta medium.I enlighet med det teoretiska underlaget analyseras källtexten innan den översätts. Deanalysmodeller som används är utformade av Lagerholm och Björkvall. Med hjälp av denna analysskapas en övergripande översättningsstrategi. Tillsammans med forskningen om översättning av tecknadeserier används denna översättningsstrategi för att diskutera och analysera de delar av översättningensom är relevanta för uppsatsens syfte. I resultatdelen diskuteras i vilken mån det varit möjligt att bevara samspelet mellan text och bild iöversättningen, på vilka sätt bilder kan vara en resurs för översättaren, vilka översättningssvårighetersom utgörs av vaghet i text och bild och hur det begränsade utrymmet för text i tecknade serier kanhanteras av översättaren.I diskussionen om samspel mellan text och bild finns det ordlekar som inte kunnat bevaras iöversättningen. Här kan konstateras att det ansågs viktigare att bevara innehållet än de ordlekar somkopplar ihop text och bild. Celottis tes om att bilder kan vara en resurs för översättaren bekräftas avmina resultat. I de båda aktuella seriealbumen förekommer det dock ofta en vaghet eller enmångtydighet i både text och bild, vilket kan ses som en svårighet i översättningen. Förekomsten av ensådan vaghet eller mångtydighet i tecknade serier kan vara ett potentiellt ämne för framtida forskning.