Detta arbete består i en kvalitativ undersökning av svensk genustilldelning hos ett mindre antalord, sammanlagt 25, importerade från arabiska, franska, italienska, japanska och kinesiska mellanca 1982–2008. Materialet undersöks på grundval av semantiska och formella (fonologiskmorfologiska)genuskriterier samt tidigare forskning om engelska importord i svenskan. Semantisktanalyseras betydelserna animat–inanimat, mänsklig–icke-mänsklig, konkret–abstrakt,räknebar–icke-räcknebar och kollektiv–icke-kollektiv. Formellt jämförs materialet med genustypiskaordavslutande ljudkombinationer och avledningsändelser i svenskan. Dessutom undersökssemantisk och formell analogi, vilket innebär en jämförelse mellan importorden och inhemska,svenska semantiska och formella motsvarigheter (synonymer och hyperonymer respektivelikljudande ord). Resultaten av analyserna jämförs med tidigare forskning. Slutligen jämförsockså undersökningsordens svenska genus med deras tilldelade genus i grannspråken danska ochnorska.Resultaten av den semantiska analysen pekar på en klar tendens till utrum bland animater(varav samtliga även råkar vara mänskliga), konkreter, icke-kollektiver och räknebara ord. Tidigareforsknings iakttagelser av betydande andelar neutrer bland kollektiver och icke-räknebarakonkreter (ämnesnamn) bestyrks bara gällande de förra, då den enda kollektiven i materialet ärneutrum, medan båda av materialets två ämnesnamn är utrer.Tidigare forsknings något oväntade observation av en tydlig dragning till utrum hos enstavigaimportord (trots att en neutral tendens hos enstavingar traditionellt har hävdats) finner stöd i denformella analysen, där materialets två enstaviga ord båda är utrer. I övrigt ansluter materialet istort till de genustypiska ordavslutande ljudkombinationer och avledningsändelser som ställtsupp för svenskan.Även analyserna av semantisk och formell analogi ligger i linje med tidigare forskning, somsäger att importord med en neutral inhemsk motsvarighet hellre tar utrum som genus.Jämförelsen mellan de skandinaviska språken visar att den svenska genustilldelningen avmaterialet inte skiljer sig markant från den danska och norska. I samtliga språk är utrum (ellermaskulinum i norskan) det förhärskande genuset.Sammanfattningsvis pekar denna studie, i linje med tidigare forskning, på en kraftig överrepresentationav utrum hos importord (runt 90 %) jämfört med det inhemska ordförrådet (runt75 %). På så vis stödjer studien tidigare framlagda hypoteser om en pågående omtolkning avgenusmotsättningar i språket med en utvidgning av utralt genus som följd.
展开▼
