Syftet med vår uppsats var att söka kunskap om lärares inställning till retorik och hur de arbetar med ämnet iskolan. Vi ville dessutom ta reda på hur de förhåller sig till målen i den nya läroplanen, Lgr11, när det gällerretorik. Vi valde att genomföra en kvalitativ respondentundersökning, i form av samtalsintervjuer med femlärare, från tre skolor belägna i några av Göteborgs kranskommuner. Vi valde den här metoden för att kunnaklarlägga eventuella mönster, även om vi är medvetna om att det finns svårigheter med att göra generaliseringar,då antalet intervjuer är få.Utifrån de svar vi fått av de intervjuade lärarna, visade att majoriteten av lärarna är osäkra på vad deras uppdrag,när det gäller retorik, innefattar i förhållande till Lgr11. För de flesta av lärarna handlar retorikundervisningenfrämst om olika former av redovisningar eller att eleverna ska samtala med varandra. Viktigt är dock att nämna,att alla intervjuade lärare ställde sig positiva till retorik som ämne och skulle dessutom gärna arbeta mer medämnet, men de menar att bland annat tidsbrist och prioritering förhindrar en sådan utveckling. De menar ocksåatt en eventuell fortbildning samt samarbete mellan lärarna och ämnena, skulle kunna skapa en godretorikundervisning.Vår förhoppning är att vår uppsats bidrar till att uppmärksamma retorik som ämne och att ge en förklaring tillvad retorik är och varför det är viktigt. Vi vänder oss främst till lärarstudenter och verksamma lärare, då vi villskapa motivation, och därmed en drivkraft, att vilja undervisa i retorik. Vi hoppas också att den härundersökningen ska framhålla betydelsen av en god retorisk förmåga och även kunna ge konkreta, didaktiskatips på hur lärare kan arbeta med retorik i skolan.
展开▼
