Syftet med denna uppsats ar att gora en jamforelse mellan storskalig, industriell, fodertillverkning och smaskalig, gardsbaserad, fodertillverkning, dels ur ett foretagsekonomiskt perspektiv, dels ur ett samhallsekonomiskt perspektiv. I den foretagsekonomiska analysen beraknas den relativa lonsamheten av att anvanda fabriksproducerat och gardsproducerat foder ur en enskild animalieproducents synvinkel utifran observerade marknadspriser. I den samhallsekonomiska analysen inkluderas ett antal miljoeffekter och produktionsfaktorer och varor varderas i enlighet med sina samhallsekonomiska altemativkostnader. I vissa fall har det inte varit mojligt att monetarisera faktorer som kan spela en betydelsefull roll vid val av foderalternativ. Dessa faktorer beskrivs dock utforligt for att gora det mojligt for lasaren att gora en egen bedomning. Analyserna genomfors for agg-, mjolk- samt flaskproduktion och belyser skillnader mellan respektive foderalternativ inom samma produktionsgren. I den foretagsekonomiska analysen ger det gardsproducerade fodret i vissa fall ett battre ekonomiskt resultat an motsvarande fabriksproducerade foder. Detta beror till viss del pa den prissattningsstrategi avseende spannmal som den kooperativa foderhandeln tillampar, en prissattningsstrategi som aven lantmannenanknutna fodertillverkare moter. Det finns ett antal icke-monetart varderade faktorer som har karaktaren av icke faktiska kostnader dvs de ger inte upphov till en faktisk betalning, vilket kan medfora att de inte beaktas vid val av fbderaltemativ. Vidare finns det flera olika institutionella faktorer som kan komma att forandra den relativa lonsamheten mellan foderaltemativen under de narmaste aren. Konsekvenserna av ett svenskt EU-medlemsskap ar svara att overblicka men en generell iakttagelse torde vara att ju hogre spannmalspris desto mer okar det-fabriksproducerade fodrets relativa lonsamhet, da foderindustrin har storre mojlighet att substituera spannmal med andra foderravaror, framforallt till betydligt lagre transaktionskostnader an en enskild animalieproducent. I den samhallsekonomiska analysen ger det fabriksproducerade fodret vid samtliga studerade produktionsgrenar ett battre samhallsekonomiskt resultat. Kanslighetsanalysen visar att resultatet ar stabilt vid samtliga alternativa varderingar av studerade miljoeffekter utom i ett fall vid mjolkproduktion. De miljoeffekter som har relativt storst monetar betydelse ar landskapseffekter, kvavelackage och markresursens alternativa anvandning. Den forda jordbrukspolitiken synes utgora en forutsattning for fabriksproduktion av foder, da en liberal frihandelspolirik leder till lagre produktpriser, vilket minskar den relativa fordelen av att substituera spannmal mot andra foderravaror. En intensitetsminskning minskar aven de negativa miljoeffekter som uppstar vid spannmalsodling. Detta paverkar det gardsproducerade fodrets relativa samhallsekonomiska lonsamhet negativt, da gards-producenten utnyttjar relativt mer spannmal som foderravara. Vidare ger en hog intensitet vid spannmalsodling ett relativt minskat landskapsutnyttjande.Slutsatsen av den samhallsekonomiska analysen ar art storskalig fodertillverkning av marginalfoder ar att foredra ur ett samhallsekonomiskt perspektiv vid ett bibehallande av dagens jordbrukspolitik, eller med marginella forandringar av densamma, vilketkan sagas vara fallet vid ett svenskt EU-medlemsskap.
展开▼
