Kommunala myndigheters hantering och kunskap om logistikterminalers lokalisering - En jämförande studie mellan Göteborg och Härryda, Västra Götaland

摘要

BakgrundDen starka urbaniseringstrenden har gjort att konkurrensen om mark i städerna ökar. Detta göratt ytkrävande aktiviteter som logistikterminaler tvingas flytta ut ur stadskärnorna och lokaliserasig i kranskommuner (Stadsbyggnadskontoret 2009). I Göteborgs fall har flera terminaler flyttatutåt och några av dem har lokaliserat sig i Härryda. De två kommunerna har olika förutsättningarvad gäller resurser och kompetens vilket gör att det blir intressant att undersöka om derasplaneringsprocesser skiljer sig åt.ProblemdiskussionStudier inom området tar ofta näringslivets perspektiv, men eftersom de lokala myndigheternahar stort mandat i frågan är det viktigt att studera deras del i processen. Det är intressant attundersöka hur myndigheterna hanterar att terminaler flyttar ut ur städerna på grund avmarkkonkurrens, samt att studera om beslutsfattare har kunskapen som behövs för att hanteratrenden. Även om det finns många teorier kring lokalisering finns det anledning att tro attverkligheten inte fungerar som i litteraturen (Lindholm 2012).SyfteUppsatsen syftar till att undersöka kommunernas myndigheters planeringsprocesser i frågan omlokalisering av logistikterminaler samt att kartlägga hur kunskapsläget inom logistik ser ut.FrågeställningVarför är logistikterminaler i Göteborg respektive Härryda lokaliserade där de är idag?Hur väl fungerar nuvarande lokalisering?Hur ser kunskapsläget inom logistik ut hos beslutsfattare?Finns det samarbete respektive konkurrens mellan kommuner och/eller regioner i fråga omlogistikterminaler?Teoretisk referensramDen teoretiska referensramen inleds med att beskriva hur samhällsplanering fungerar idag, vilkaverktyg myndigheter har att använda sig av samt vilka intressenter de bör ta hänsyn till vidplanering. Därefter beskrivs studier om den bristande logistiska kunskapen som identifierats påImyndigheter och slutligen presenteras olika lokaliseringsteorier. I ett mellankapitel presenterar visedan våra utvalda myndigheter samt information från kommunernas Översiktsplaner.MetodVår sekundärdata består av en litteraturstudie samt en granskning av lagar, rapporter ochÖversiktsplaner. Den primära datan är insamlad genom kvalitativa intervjuer med 8 noggrantutvalda representanter från lokala myndigheter i Göteborg och Härryda samt 2 representanterfrån den statliga myndigheten Trafikverket. Vi analyserade respondenternas svar utifrån olikanyckelbegrepp och mönster och sammanställde dem i en intervjumatris och enintervjusammanfattning.SlutsatsI vår undersökning har vi kommit fram till att det finns skillnader i planeringsprocessen mellanHärryda och Göteborg. Detta beror på att kommunerna har olika resurser och förutsättningar,samt att de har olika kompetens inom logistik. De slutsatser som dragits är att nuvarandelokalisering för terminaler beror på olika faktorer, såsom tillgång till infrastruktur och mark,vilket styrks av teorin (Anonymous 2001). Det finns också ett arv som format hur lokaliseringenser ut idag. Både teorin och resultatet tyder på att en bedömning av hur väl nuvarandelokalisering fungerar är komplex. Noggranna analyser och prognoser behöver göras (Lindholmoch Blinge 2014) för varje specifik logistikterminal. Lokaliseringsteorier och modeller(Ekenstedt 2004) används inte inom myndigheterna och kunskapen inom logistik är generellt lågoch bör höjas, samtidigt som Trafikkontorets och Trafikverkets logistikkunskap bör utnyttjasbättre. Det finns väldigt lite som tyder på att det finns kommunal konkurrens omlogistikterminaler, däremot finns vissa tecken på regional konkurrens. Detta gör att majoritetenav respondenterna förespråkar ett bättre regionalt samarbete inom logistikfrågor, vilket ocksåligger i linje med respektive kommuns Översiktsplan (Stadsbyggnadskontoret 2009;Kommunstyrelsen 2012).