Utveckling och trender i svenska hållbarhetsredovisningar –En studie baserad på FAR:s premierade hållbarhetsredovisningar

摘要

Bakgrund och Problem: På grund av ökade utmaningar gällande hållbarhetsfrågor harhållbar utveckling blivit viktigare. Som en viktig samhällsaktör måste företag ta ansvar förhållbar utveckling och redovisa sitt hållbarhetsarbete i en hållbarhetsredovisning. Det är ettfält under utveckling som behöver studeras för att kunna utläsa utveckling och trender.Professionella organisationer formar denna utveckling och det är därför önskvärt att derasriktlinjer går att tillämpa i praktiken så att utvecklingen går i en eftersträvansvärd riktning.Syfte: Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka utvecklingen av trenderinom hållbarhetsredovisning i Sverige över tid samt vilken inverkan lokala professionellaorganisationer har. Mer specifikt är syftet att undersöka hur svenska hållbarhetsredovisningarsom prisats av FAR utvecklats med åren samt undersöka hur FAR:s motiveringar till dettapris har sett ut.Metod: Studien har delats in i två innehållsanalyser med kvalitativ ansats. De har genomförtsför att dels se hur FAR:s motiveringar till priset “Bästa redovisning av hållbarhet” harutvecklats sedan 2005, men även för att se hur utvecklingen av premieradehållbarhetsredovisningar har sett ut. Dessa jämfördes sedan i analysen med den teoretiskareferensramen som grund för att se vilken inverkan FAR haft i utvecklingen.Resultat och slutsatser: Studiens resultat visar på en utveckling där teori och praktik till stordel följs åt. En av de tydligaste trenderna är integrerad rapportering och ökat legitimitet.FAR:s arbete har dock visat sig vara motsägelsefullt i vissa avseenden, vilket kan fåkonsekvensen att företag har svårt att bestämma vad som är relevant att innefatta iredovisningen. Detta kan leda till långa hållbarhetsredovisningar och därmed försämradtydlighet.Förslag till fortsatt forskning: I framtiden skulle en kvalitativ studie med intervjuer kunnavara intressant att genomföra för att undersöka hur professionella organisationer och företagkan och vill utveckla hållbarhetsredovisningen. Dessutom skulle ett större urval avhållbarhetsredovisningar kunna undersökas i en utvidgad studie. Att inkluderahållbarhetsredovisningar som inte premierats och som upprättats av företag av olika storlekskulle möjligen tillhandahålla en bredare analys och ett mer generaliserbart resultat.