Det processuella rättsskyddet i ärenden om ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Om den enskildes tillträde till allmän förvaltningsdomstol.

摘要

Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen har beskrivits som samhällets yttersta skyddsnät. Förvaltningsdomstolarna i Sverige har som huvudsaklig uppgift att kontrollera att besluten inom den offentliga förvaltningen blir materiellt korrekta. Ett formellt och faktiskt tillträde till domstol för var och en på likvärdiga grunder påfordras för att säkerställa att medborgarna tillhandahålls materiellt korrekta beslut. Rätten att få tillträde till domstol har upprepade gånger varit föremål för prövning inför Europadomstolen och så sent som år 2009 i målet Mendel mot Sverige, hittades brister i det svenska systemet. Bristerna i det processuella rättsskyddet ansågs enligt Europadomstolen utgöras av att den enskilde inte hade garanterats ett effektivt och praktiskt tillträde till domstol. Föreliggande uppsats undersöker om tillträde till domstol garanteras i förhållande till olika beslutstyper som fattas inom ramen för ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Vid de beslutstyper där det inte går att avgöra om tillträde till domstol garanteras anses det föreligga en brist i det processuella rättsskyddet. Bristerna har identifierats på två olika nivåer – formella brister och faktiska brister. De formella bristerna tar sikte på situationer där det inte går att fastställa huruvida domstolsprövning i förhållande till beslutstypen hade kunnat erhållas. Detta är en brist som beror på att tillträde förhindras till följd av gällande rätt. Problematiken förekommer här vid förelägganden innan ett ärendes anhängiggörande och vid förelägganden i besluts-motiveringar. Dessa beslut benämns inom socialtjänstens verksamhet som ”rådrumsbeslut”. Vidare uppkommer vissa problem vid berednings- och verkställighetsbeslut som, precis som vid förelägganden, kan medföra långtgående verkningar för den enskilde.De faktiska bristerna tar sikte på situationer där tillträdet till domstol är svårtillgängligt till följd av bland annat avsaknad av besvärshänvisning, handläggningstider hos domstolarna och beslutets karaktär. Eventuella kunskapsbrister eller oförmågor hos den enskilde ska avhjälpas genom ett korrekt beslutsfattande, besvärshänvisning och övrig nödvändig information från socialnämnden. I vissa fall har dock detta visat sig brista i omfattande mån. Problematiken uppkommer bland annat vid partiella bifalls- och avslagsbeslut samt vid beslut om ekonomiskt bistånd i så kallade akuta nödsituationer. I det sistnämnda fallet existerar i princip inget faktiskt tillträde till domstol.