Studien undersöker hur äldre transpersoner förhållit sig till sin transidentitet genom livet med avstamp i deras unika livsberättelser. Syftet blir därför att med hjälp av narrativ metod undersöka hur äldre transpersoners livsvillkor ser ut idag. Det saknas ett tydligt HBTQ perspektiv och framförallt ett perspektiv på äldre transpersoners livsvillkor inom den gerontologiska forskningen . Enligt socialtjänstlagens femte kapitel om särskilda bestämmelser för olika grupper (SFS 2001:453) ska äldreomsorgen vara insats i äldre personers levnadsförhållanden för att tillgodose en god omsorg och studiens syfte är att ge en kvalitativ inblick i äldre transpersoners levnadsförhållanden med narrativ metod. Berättelsen är fokus och ses som skapad i en interpersonell kontext mellan författare och informant. Två djupintervjuer har genomförts med två personer vilka båda identifierar sig som transpersoner och är över 65år. Analysen fokuserar på berättelsens form och innehåll i relation till erfarenheter av att leva som transperson. Studien har en socialkonstruktivistisk inriktning med fokus på att åldras som transperson i ett livsloppsperspektiv och ett kritiskt queerteoretiskt perspektiv. Studien fokuserar även på ålderistiska föreställningar kring ålder och åldrande. Studiens resultat har visat på att ett långt liv som dold transperson påverkar vem en är idag; heteronormativa och ålderistiska normer i samhället och omgivningen har påverkat möjligheterna till att utrycka den en är och bidragit till att dölja ett enligt samhället könsöverskridande könsuttryck. Förändringar i samhället och i den egna personliga sfären har sedan påverkat möjligheterna att i den senare delen av livet komma ut som transperson. Äldreomsorgen måste därmed vara insatt i den problematik som studiens informanter har gett uttryck för genom att ha en beredskap att ställa rätt frågor och ha ett empatiskt förhållningssätt som öppnar upp för möjligheterna till rätten att vara den en är.
展开▼
