SyftetStudien handlar om hur den förändrade introduktionen och inslussningen för nyanlända elever uppfattas och upplevs ur integrationssynpunkt. Syftet är att studera hur verksamheten har genomgått en förändring från att ha varit en Introduktionsskola till att ha blivit en Introduktionsenhet. Dessutom syftade studien till att undersöka hur det nya arbetssättet påverkar mottagandet, integrationen och inkluderingen av dessa elever på ordinarie hemskolor.Frågeställningar•Hur upplever eleverna att de blir bemötta, och vilken betydelse har det för deras integrering i den svenska skolan?•Hur upplever pedagogerna mottagandet av de nyanlända eleverna respektive arbetet med kartläggningen på Introduktionsskolan och dessutom övergången till ordinarie hemskolor?•Hur fungerar det nya arbetssättet i förhållande till förändringsmotivet: en förbättrad integration av de nyanlända eleverna i den svenska skolan?Metod I min studie har jag använt mig av den kvalitativa metoden genom intervjuer. I strävan för att sätta teoretiska ramar för studien, pendlade sökandet mellan kontinuerlig teori och empiri. Utgångspunkten i studien har varit att göra en praxisnära forskning där jag utgått från en fot i verksamheten. Genom analys av arbetsmaterial, dokumentstudier, styrdokument och samtalsintervjuer undersökte jag de förändrade riktlinjerna för nyanlända elever. Vidare undersöks hur Introduktionsskolan har genomgått en förändring till att bli en Introduktionsenhet samt hur det förändrade arbetssättet har påverkat mottagandet av de nyanlända eleverna på ordinarie hemskolorna.ResultatFör en trygg skolstart i det nya landet är det viktigt att eleverna är glada över att gå till den nya skolan oavsett vilken de hamnar i. Eleverna kommer med en inre motivation till Sverige i hopp om att få bra utbildningsmöjligheter. Kartläggningen av de nyanlända elevernas tidigare kunskaper är avsedd att ge det stöd eleverna behöver för att uppnå grundskolans mål. Studien visar att för de nyanlända eleverna är det betydelsefullt att skolan skapar förutsättningar utgående från elevernas individuella behov. Bland annat ska initiativet resultera till klasser med färre elever, lärare som talar elevernas språk men som är utbildade och kompetenta samt är anställda på skolorna och deltagande i undervisningen. Studien visar dessutom att relevant för elevernas fortsatta studier är skolans synsätt på eleverna där de ingår i en gemenskap i en skola för alla och där de ges möjligheter att utvecklas genom deras starkaste språk parallellt med svenska språket. Integration innebär här att skolan bör intressera sig för elevernas bakgrund, liv och kultur samtidigt som eleverna bör tillgodoses resurser utifrån varierande kunskapsbehov. Lektioner som är meningsfulla för de nyanlända eleverna är då de får rätt kunskaper baserad på rätt grundförutsättningar där tidigare kunskaper tas i beaktning och byggs upp gradvis efter behov och inte påskyndas enligt något kartläggningsmaterial. Realisering av skolpolitik under en förändring är en process. Då ett beslut är genomarbetat, tydligt och klart blir hela genomförandet i verksamheten centralt styrd och uppfattas som väsentlig för lärarna, vilket i sin tur innebär att målbilden blir tydligt utformad och till fördel för verksamheterna. Studien visar att det vore lämpligt ifall man väntat med hela förändringen i Göteborg tills arbetet lagstadgas för nyanlända och att skolorna inte gör förändringar utifrån de föreslag till lagar. Mottagande skolor har ännu inga rutiner för att ta hand om de nyanlända eleverna under deras integrering på sina hemskolor. Lagförslag och kartläggningsmaterial har därför inte visat sig komma till någon nytta i mottagandet och undervisningen för de nyanlända eleverna.
展开▼
