Bakgrund och problem: Det svenska skolväsendet har genomgått ett antal reformer och förändringarvad gäller styrning och huvudman under det senaste århundrandet. I och medfriskolereformen år 1992 har den privata sektorn inom skolväsendet fått en betydande position.Frågan är huruvida ekonomistyrningen skiljer sig åt mellan offentligt respektive privatstyrda skolverksamheter på gymnasial nivå i dagsläget, med tanke på olikartad ägarform ochdärmed intressen.Syfte: Att beskriva och identifiera eventuellt förekommande hårda respektive mjuka styrmedeli fristående respektive kommunala gymnasiala skolor i Göteborgs Stad med utgångspunkti val, innehåll och användande. Eventuella skillnader i styrningen av de två olika skoltypernaskall lyftas samt klargöras med tanke på olikartad ägarform och det faktum att de ena kategoriserassom vinstdrivande företag och de andra som icke-vinstdrivande. Slutligen är förhoppningenatt kunna identifiera ett mönster av i vilken riktning ekonomistyrningen, i form avstyrmedel, inom de två olikartade gymnasieformerna kommer att ta i ett längre perspektiv.Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på att identifiera val, innehåll samt användande aveventuellt förekommande hårda respektive mjuka styrmedel på fristående respektive kommunalagymnasieskolor i Göteborgs Stad. Övriga typer av faktorer inom ekonomistyrning kommerdärmed inte att behandlas. Avgränsning har även gjorts till respondenter på ledande positioneri verksamheterna.Metod: En kvalitativ undersökning har genomförts. Det empiriska materialet utgörs av resultatenfrån semi-strukturerade intervjuer med tre respondenter ifrån respektive gymnasieskolform.Empirin har sedan analyserats utifrån det teoretiska ramverket. Övrig datainsamling harskett i form av litteratursökning.Resultat och slutsatser: Det har inte kunnat identifieras så markanta skillnader i ekonomistyrningi form av styrmedel på de olikartade gymnasieskolformerna. Gemensamt för de allaresponderande skolorna är att det främsta identifierade styrmedlet är ett hårt i form av målstyrning.Den hårda styrningen kompletteras i alla sex fallen med en form av mjuk styrning.De förekommande skillnaderna i styrningen beror snarare på ur vilket intresse verksamhetenstyrs än ifall att det är en fristående respektive kommunal verksamhet.Förslag till fortsatt forskning: En fallstudie av en eller ett fåtal gymnasieskolor för att hamöjlighet at erhålla fler nivåers synvinklar än enbart ledarpositionens. I och med det här kanEkonomistyrning i fristående och kommunala gymnasiala skolor i Göteborgs Stad – En empirisk studie av hårdarespektive mjuka styrmedel4en djupare beskrivning ges av hur styrningen i form av valda styrmedel praktiskt fungerar iverksamheten. Det hade även varit intressant att undersöka hur ett införande av belöningssystemi gymnasieskolverksamheter rent praktiskt hade kunnat gå till. Den här undersökningenhade fått en mer hypotetisk karaktär då det här i dagsläget inte existerar i det svenska skolväsendet.
展开▼
