”När halva terminen har gått, då tänker man att tur att det finns pys” – en kvalitativ intervjustudie om hur undantagsbestämmelsen fungerar i praktiken

摘要

Syftet med denna uppsats är att, med hjälp av kvalitativ intervjustudie och i relation till Ulf P. Lundgrensvidareutveckling av ramfaktorteorin och Gunnar Bergs frirumsmodell samt relevanta undersökningar ochstudier, undersöka vilka erfarenheter lärare, specialpedagoger och skolledare som arbetar inom den enhet igymnasieskolan vars elevunderlag till övervägande del består av elever i behov av särskilt stöd, har, samt derasupplevelser av hur undantagsbestämmelsen fungerar i praktiken. Studien riktar sig mot gymnasieskolan och,enligt principen kritiskt fall under gynnsamma omständigheter, specifikt mot enheter inom gymnasieskolan varselevunderlag till stor del består av elever i behov av särskilt stöd. Respondentunderlaget består av sex lärare, trespecialpedagoger och tre skolledare. Frågeställningarna fokuserar på respondenternas upplevelser ocherfarenheter kring tolkning och tillämpning av undantagsbestämmelsen samt hur de menar att bestämmelsenförhåller sig till målet om en likvärdig skola. Därtill diskuteras, utifrån respondenternas utsagor, vad som kantänkas villkora tillämpningen av undantagsbestämmelsen och hur Skolverkets yttre styrning omsätts på lokalnivå i den praktiska skolverksamheten.Undersökningen påvisar att det tycks råda flertalet skiljelinjer i hur väl förtrogna respondenterna är medundantagsbestämmelsen men även hur de tolkar och tillämpar den, vilket härleds till dels brister i överföringenav kunskap från Skolverket till berörda aktörer, dels brister på skolövergripande nivå vilka kan sägas påverkamottagligheten i organisationen och bidra till att lärare i stor utsträckning förlitar sig på sitt eget och kollegorsomdöme. Det innebär att skolans interna kultur och den verkliga praktiken värdebaser i realiteten förefaller varabetydande för hur undantagsbestämmelsen tillämpas i praktiken. Lärarnas autonomi tillsammans medavsaknaden av en gemensam yrkesetik och förhållningssätt möjliggör ett handlingsutrymme som vissarespondenter tycks, medvetet eller omedvetet, nyttja för att legitimera sin egen bedömningspraktik. Studiensresultat tyder på att flertalet respondenter har en kompensatorisk betygsättningspraktik vilket leder till att deinkluderar relationella och etiska aspekter i sin betygsättning, något som i flertalet fall, helt eller delvis,motstrider Skolverkets riktlinjer. Resultatet visar därmed att variationen i respondenternas förhållningssättgentemot undantagsbestämmelsen, samt deras individuella syn på sin yrkesroll, bidrar till att den politiskamålsättningen om en likvärdig skola, där undantagsbestämmelsen ses som ett led, inte alltid tycks få det resultatsom är önskvärt från statligt håll.