Nationella proven i matematik i årskurs 3. Ett verktyg eller en hyllvärmare? En kvalitativ och kvantitativ studie av på vilket sätt lärarna i åk 4-6 använder sig av resultaten från de nationella proven i matematik i åk 3

摘要

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om och på vilket sätt lä-rare/speciallärare/specialpedagoger i skolår 4-6 använder sig av resultaten från de nationella proven i matematik i årskurs tre i sin undervisning. Studiens syfte var också att ta reda på hur stödet är organiserat för de elever som inte uppnådde godkänt resultat på proven samt hur pedagogerna önskar att stödet ska se ut.1.På vilket sätt tar lärarna/speciallärarna/specialpedagogerna del av resultaten från de nationella proven i matematik och vad får de reda på eller vad tar de reda på?2.Hur ser stödet ut för de elever som inte nådde upp till kravnivån på nationella proven i matematik?3.Hur vill lärarna/speciallärarna/specialpedagogerna att stödet ska se ut?Teori: Studien utgår från det sociokulturella perspektivet där lärandet ses som en språklig och social företeelse. Vi lär av erfarenheter från oss själva och andra. Genom språket kan vi dela varandras erfarenheter. Våra sociala och kulturella upplevelser formar oss i hur vi beter oss i olika situationer, hur vi tänker, kommuniserar och uppfattar verkligheten. Metod: För datainsamlingen har intervjuer och en webbaserad enkät använts. Tre speciallä-rare/specialpedagoger har intervjuats och 82 lärare som undervisar i matematik i årskurs 4-6 har besvarat en webbenkät. Resultat: De flesta av lärarna som besvarade enkäten tar del av resultaten från nationella pro-ven i matematik för årskurs 3. Nästan alla får reda på vilka elever som klarade/inte klarade proven men endast 30 av de 82 lärarna har gått igenom de delprov som eleverna inte klarade för att ta reda på var elevernas styrkor och eventuella brister finns. De elever som inte nådde kunskapskraven på de nationella proven i matematik i årskurs 3 får enligt studiens resultat ett eller flera av följande stöd: Tillrättalagd undervisning i klassrummet som är vanligast, följt av undervisning i liten grupp och enskild undervisning. Även annat stöd nämndes t.ex. anpassat material.De flesta lärarna i studien önskade flera olika typer av stöd till elever i behov av särskilt stöd. Det vanligast var mindre grupper, extra resurs i klassrummet och enskild undervisning. Många önskade stöd av en välutbildad pedagog i klassrummet med ämneskunskaper i matematik. Flera uttryckte önskan om att diskutera undervisningen i klassrummet för att bättre kunna möta eleverna i behov av särskilt stöd i deras matematikutveckling.