Syfte och huvudfråga: Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som fannshos pedagoger om barns spontana bildskapande. Då vi utifrån våra tidigare erfarenheter tycktoss se olika synsätt hos pedagoger i hur de agerar med barnen i deras spontana bildskapandeville vi undersöka hur stöttningen såg ut. Enligt forskning inom området anser vissa att,interaktion och stöttning av barn i bildskapande aktiviteter kan hämma dem medan andramenar att stöttning är något barnen behöver för att utveckla sitt bildskapande vidare. Medutgångspunkt i detta kom vår problemformulering att bli: Vilka uppfattningar ger pedagogeruttryck för om sin roll i barns spontana bildaktiviteter? och Vilken stöttning får barnen i detspontana bildskapandet?Metod och material: För att samla in empiriskt material till vår studie valde vi att besöka tvåförskolor med barn i åldrarna 1-5 år i fyra dagar. Där utfördes samtalsintervjuer med totalt sexpedagoger, samt direktobservationer för att få en bild av pedagogernas agerande iverksamheten. Vi ansåg dessa metoder lämpliga då studien har en kvalitativ ansats. I studienhar vi även relaterat våra resultat till styrdokument, lärandeteorier, tidigare forskning ochpraktikbaserad erfarenhet.Resultat: Den föreställning vi hade som utgångsläge i studien visade sig efter analys avresultatet styrkas. Respondenterna gav uttryck för tankar kring hur de kan stötta och hjälpabarnen i sin utveckling, men visar samtidigt på en rädsla för att hämma barnen genominteraktion. Den viktigaste slutsatsen vid dragit anser vi vara hur pedagogerna stöttar barnsom uppvisar missnöje över sin prestation då de skapar bilder. Vi vill därmed uppmärksammaatt ta barns missnöje på allvar för att kunna erbjuda en så god stöttning vidare som möjligt.Betydelse för läraryrket: Då både planerade och spontana bildaktiviteter är vanligtförkommande i förskolan anser vi området kring stöttningen viktig då den påverkar barnsvidare utveckling inom bildskapandet.
展开▼
