Sammanfattning: Det är ett känt faktum att barn till akademiker klarar sig bättre i skolans värld än barn till föräldrar med arbetarklassbakgrund. I och med detta är risken stor att ungdomar utbildar sig till liknande yrken som sina föräldrar och därför sällan lämnar sin klasstillhörighet. Detta brukar benämnas klassreproduktion och är ett problem. Nu sjösätts en ny gymnasieskola i Sverige under namnet Gy11. Vilka tendenser i fråga om klassreproduktion står att finna i denna nya gymnasieskola och har det förändrats sedan den tidigare gymnasieskolan; Lpf94? Syftet i uppsatsen är att se huruvida det går att finna några tendenser till klassreproduktion i underlaget till den nya gymnasieskolan, Gy11och jämföra det med den tidigare gymnasieskolan Lpf94. Metoden är en diskursanalys av underlaget till Gy11,gymnasieutredningens betänkande Framtidsvägen och Lpf94, läroplanskommitténs betänkande Skola för bildning. Resultat av undersökningen visar att det finns en tydlig tendens till ökad klassreproduktion i underlaget till Gy11, Framtidsvägen jämfört med underlaget till Lpf94, Skola för bildning. Framförallt är det tanken om en likvärdig och bred utbildning som fått stryka på foten i Gy11. Klassiska klassreproduktiva variabler som språkbruk och kulturellt kapital nämns överhuvudtaget väldigt sällan så som viktigt i Framtidsvägen.
展开▼
