Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka vilken betydelse sociala medier hade för Feministiskt initiativ och Sverigedemokraterna i riksdagsvalet 2014. Mot bakgrund av att de nya medierna blivit en allt mer integrerad del i väljarnas mediekonsumtion och i partiernasopinionsbildning, samt att något samband mellan partival och sociala medieanvändning inte undersökts av forskningen har jag undersökt hur partiernas potentiella väljare använde sociala medier och hur detta påverkade deras partival. Med utgångspunkt i teorier om hur mindre grupper har fördelar gentemot större grupper i att agera som ett kollektiv, hur detta kan användas i sociala medier för att skapa relationer mellan partiet och väljarna och hur attityder sprids inom sociala sammanhang argumenterar jag för att sociala medier kan ha betydelse för små partier i en etableringsfas. Materialet bygger på E-panelens webbenkäter som under 2014 skickade ut sex stycken enkäter innan valet och en efter. Detta ger möjlighet att studera unika individer, deras medievanor och attityder under den period som leder fram till det slutliga partivalet. Med statistisk metod analyserades vidare datan där resultaten visade hur aktivitet i sociala medier ökade sannolikheten för båda grupperna att rösta på Feministiskt initiativ respektive Sverigedemokraterna. Sociala medier visade sig dock ha större förklaringsvärde för den grupp som röstade på Feministiskt initiativ medan de potentiella Sverigedemokratiska väljarna i stor utsträckning röstade på partiet oberoende av aktivitet i sociala medier.
展开▼
