Syftet i föreliggande studie är att studera hur implementeringen av Lgr11 påverkat ämnet Idrott och hälsas innehåll samt vilka konsekvenser det fått för lärarens roll i undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats och data har insamlats genom intervjuer med fem undervisande lärare i Idrott och hälsa årskurs 7-9. Frågeställningarna som studien syftar till att besvara är; På vilket sätt förbereddes lärarna på implementeringen av Lgr11? På vilket sätt uppfattar lärarna att kursplanerna skiljer sig åt? Vad innebär Lgr11 för lärarrollen och arbetar lärarna annorlunda på grund av skiftet? Data har transkriberats ordagrant och sedan analyserats utifrån Bernstein och Lundgrens (1983) begreppsapparat för pedagogiska processer.I studiens resultat går att utläsa att ämnet gått från ett nästintill helt praktiskt ämne till ett fortfarande huvudsakligen praktiskt ämne men med större fokus på teoretisk kunskap. Lgr11 har medfört en starkare klassifikation där kunskapsinnehållet är tydligare formulerat än i Lpo94. Resultatet visar också att inramningen likt Lpo94 uppfattas som svagt, vilket lämnar frihet till lärare och elever att utforma hur kunskapsinnehållet ska förmedlas. Lärarnas roll har efter Lgr11 förändrats i och med det fokus som nu mer ställs tydligare på individen, vilket lett till ökat administrativtarbete. Studiens resultat visar även hur lärarna uppfattar att kraven på elevernas prestationer i ämnet ökat med Lgr11, vilket innebär att det nu är svårare att nå högsta betyg.
展开▼
