SyfteSyftet med studien var att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, belysa ett skolutvecklingsar-bete mot entreprenöriellt lärande. Det som studerats är hur entreprenöriellt lärande är initierat och implementerat på skolan, vad som kännetecknar entreprenöriellt lärande samt hur special-lärare, pedagoger och elever uppfattar det förändrade arbetssättet. I studien ställdes också frå-gan om det finns något som tyder på att entreprenöriellt lärande kan leda mot en skola för alla.TeoriOmråden där litteratur belyses är skolutveckling, lärande i ett sociokulturellt perspektiv, ent-reprenöriellt lärande samt litteratur kring elever i behov av särskilt stöd innefattande litteratur om den dolda läroplanen och en skola för alla, samt litteratur kring specialpedagogiskt stöd.MetodForskningsansatsen är etnografiskt inspirerad och de metoder som använts är en fokusgrupp-sintervju med skolans speciallärare, en gruppintervju med representanter från skolan arbets-lag, samt två veckors deltagande observation. Empirin består av två bandinspelade intervjuer, informella intervjuer samt anteckningar från observationer och dagbok. Vidare förekommer dokument såsom bedömningsmatris, riskanalys, tjänstefördelning, utvärderingar och ett elev-schema. Till studiens bakgrund finns även empiri i form av en bandinspelad intervju med den tidigare skolledaren.ResultatResultatet visar att initieringen av skolutvecklingen kom från en pedagog, att samtliga peda-goger på skolan gått en utbildning i entreprenöriellt lärande, samt att initieringsfasen pågått under ett drygt år. Vid entreprenöriellt lärande arbetar man med ämnesövergripande projekt där fokus inte bara är skolans strävansmål utan även entreprenöriella kompetenser såsom an-svarstagande och ta-sig-församhet. Under de inledande projekten ska elevernas självkänsla och självförtroende stärkas. Implementeringen har nu startat på skolan i studien, och pedago-gerna har provat på att arbeta entreprenöriellt under några projektperioder. De har sett fördelar med arbetssättet såsom fler måldiskussioner i arbetslagen där de fått en större inblick i var-andras ämnen, samt att eleverna har fått en mer varierad undervisning. De längre arbetspas-sen, där eleverna har kunnat arbeta mer fritt än under traditionell undervisning, har bland an-nat gynnat elever som annars har svårt att sitta stilla och/eller lär sig bäst genom att vara akti-va. Det fria arbetet har dock varit svårt för gruppen elever som behöver struktur och stöd. För att hinna stödja elever, samt för att hinna bedöma processen krävs många vuxna i grupperna vilket inneburit extra arbetstid. Tidskrävande är även planeringen av projekt.
展开▼
