Studiens syfte är att undersöka hur socialsekreterare inom barn och familj konstruerar sin yrkesidentitet utifrån de framställningar som de uppfattar att media har kring yrket. Frågeställningarna utgår från upplevelse av medias bild, hur detta påverkar socialsekreteraren, och hur de konstruerar sin yrkesidentitet utifrån framställningen. Studien är en kvalitativ studie där fem socialsekreterare inom barn och familj har intervjuats. Vad som framkommer i studien är att socialsekreterarna uppfattar medias framställningar som negativa. De uppfattar det som att media ensidigt rapporterar om negativa händelser och framställer socialsekreterare på ett negativt sätt. Sensationella fall, där barn har farit illa, är det som dominerar rapporteringen, och är det som formar socialsekreterarnas uppfattningar kring medierapporteringen. Detta påverkar socialsekreterarna på olika sätt. En effekt som detta får är att socialsekreteraren kan känna sig osäker i sin yrkesutövning, och ibland uppleva ett motstånd från klienter och allmänheten. Socialsekreterarna tar antingen till sig den negativa bilden och gör den till sin eller så skapar den en kämparanda där socialsekreteraren vill strida för sin yrkesroll och aktivt motarbeta den. Som ny socialsekreterare är det svårare att bortse från medias påverkan, och då betonas behovet av bekräftelse av arbetskamrater och arbetsledning. Yrkesidentiteten skapas i samspel med andra, där klienter är en viktig del, och även kollegor är med och formar socialsekreterarens yrkesidentitet. Socialsekreterare präglas av det dubbla uppdraget som ingår i socialsekreteraryrket, där de både ska se till klienten och organisationen, med dess regler och krav. Socialsekreterarna i studien är antingen mer klientfokuserade eller organisationsfokuserade. De kan även se medias roll i konstruerandet av yrkesidentitet. Men då socialsekreterare har tillgång till annan kunskap än det negativa inom socialtjänsten så kan de konstruera en annan verklighet, en motberättelse, som motvikt till medias bild.
展开▼
