Syfte: Undersökningens syftet var att få kunskap hur olika ledare säger sig arbeta, för att stärka lagandan i arbetsgruppen samt få en bild av deras syn på sitt ledarskap. Teori: Undersökningens resultat blev grunden för hur teoridelen växte fram i undersökningen. Tyngdpunkten av teori återfanns i forskningslitteratur med undantag av någon artikel. Metod: Undersökningen byggde på den kvalitativa forskningsansatsen. Tanken var att skapa en förståelse och en närhet till informanterna för få kunskap om hur olika ledare säger sig arbeta, för att stärka lagandan i arbetsgruppen samt få en bild av deras syn på sitt ledarskap. Med tanke på att undersökningens tyngdpunkt skulle ligga i skolledarskapet gjordes en noggrann avvägning vilka ledare som valdes. Till undersökningen valdes sex olika ledare, tre skolledare och tre ledare från olika verksamheter utanför skolan. Informanterna till undersökningen kom att väljas strategiskt och inte slumpvis. Intervjuformen var den ostrukturerade. Genom den här intervjuformen kunde ett ämnesområde täckas in och intervjuaren kunde också följa upp informanternas svar på ett individuellt sätt under intervjun. Informanternas intervjuer spelades in på band och materialet skrevs sedan ut. Därefter gjordes en bearbetning, analys och tolkning av materialet, som slutningen mynnande ut i ett resultat. Resultat: Bilden över hur de olika ledarna beskrev sig arbeta, för att stärka lagandan i arbetsgruppen samt deras syn på de egna ledarskap var väldigt stor. Informanternas olikheter i avseende på arbetssätt berodde många gånger på att formen av grundverksamhet skilde sig åt. Informanterna beskrev sitt ledarskap fyllt av goda karaktärsdrag, kvaliteter, förmågor och kunskap. Här lyftes olika karaktärsdrag fram såsom öppen, social, trygg, personlig, positiv, engagerad, ärlig, ödmjuk, lyhörd, tydlig, rak, karismatisk, eldsjäl mm. Ledaren talade om förmågan att kunna leda arbetet mot målen i verksamheten samt att kunna utvärdera dem, ha en stor kompetens i ämnet, få medarbetarna delaktiga, vara närvarande och tillgänglig, förstå grupputveckling och kunna möta medarbetaren på personlig nivå genom psykologisk kompetens. Det handlade också om att kunna placera rätt man på rätt plats, men samtidigt få individer att växa och utvecklas genom coachning, motivation och olika slags feedback. Ledarna belyste vikten av att ordna aktiviteter med tydliga mål. De kunde vara att stärka gemenskapen, öka samhörigheten, skapa trivseln, öka vi-känslan, skapa arbetsglädje eller utveckla verksamheten. De talade också om vikten av gemenskap för att nå ett gott resultat samt att finna en glädje i vardagsarbetet.
展开▼
