Studien belyser skriftliga omdömen som grund för lärande. Syftet med studien är att undersöka hur lärare ser påsin egen bedömningspraktik i relation till sitt arbete med skriftliga omdömen, samt hur de menar att nämndaomdömen används för att öka elevernas lärande. Övergripande frågeställningar är:På vilket sätt speglar det skriftliga omdömet lärarens bedömning av elevens kunskaper?På vilket sätt använder läraren omdömena för att hjälpa eleven att bättre nå målen/kunskapskraven på kort sikt?På vilket sätt använder en övertagande lärare elevens tidigare skriftliga omdömen för att eleven ska nå målen/kunskapskraven på lång sikt?Hur menar läraren att eleven är delaktig i processen med skriftliga omdömen?Vilken uppfattning har läraren av hur hemmet upplever skriftliga omdömen?För att undersöka ovanstående gjorde jag intervjuer med fyra klasslärare verksamma i grundskolans tidigare år.Deras svar analyserade jag i relation till aktuell forskning om formativ bedömning, dokumentation ochbedömning i grundskolan samt i relation till de givna styrdokumenten.De fyra lärarna använder skriftliga omdömen på olika sätt. Några ser det mer summativt och några ser det merformativt. Lärarna låter också eleverna vara delaktiga i bedömningen i olika grad. Något som framgår medtydlighet är att ingen av de intervjuade lärarnas skolor har någon fastlagd praxis för hur de skriftliga omdömenaska underlätta övergången mellan olika lärare eller skolformer för eleverna. Slutligen menar lärarna att intressetbland föräldrarna för de skriftliga omdömena varierar. Studien är relevant ur ett utbildningsvetenskapligtperspektiv då skriftliga omdömen och bedömning är aktuellt för alla verksamma lärare. Dessutom kan den bidratill en diskussion om hur de skriftliga omdömena och den individuella utvecklingsplanen kan ses som ett stöd förelevers lärande.
展开▼