SammanfattningDet offentliga rummet är en oumbärlig del av alla stadsrum och har en såväl social somsymbolisk betydelse. Inom den kommunala fysiska planeringen är de offentliga platsernaföremål för föreställningar och beskrivningar som vittnar om vilken roll de tilldelas i dagensstäder. Med detta som utgångspunkt har den här studien som syfte att beskriva och analyserahur det offentliga rummet kan beskrivas i dagens stadsplanering. För att uppnå syftet har viformulerat och besvarat följande tre frågeställningar:- Vilka föreställningar om det offentliga rummet kommer till uttryck i plandokumenten?- Vilka aktiviteter, funktioner och aktörer inkluderas i plandokumentens bild av detoffentliga rummet?- Vilka skillnader och likheter finns det mellan de två exemplen?Dessa frågeställningar har tillämpats på två planprojekt: ett för Kungstorget och Grönsakstorgeti Göteborg, samt ett för Stortorget i Kungsbacka. Studien är därmed en jämförandefallstudie, där avgränsade och verkligt förekommande fall har studerats och ställts motvarandra. Fallstudien har bestått av en dokumentstudie, där utvalda plandokument från derespektive kommunerna har tolkats och analyserats kvalitativt utifrån frågeställningarna.Analysen av plandokumenten resulterade i upprättandet av fyra olika teman för vardera fallsom sedan jämfördes.De föreställningar om det offentliga rummet som huvudsakligen kommer till uttryck är att dedels beskrivs som representativa skyltfönster av staden, att de dels ska vara tillgängligasociala mötesplatser samt att de slutligen ska innehålla och möjliggöra upplevelser ochestetiska förnimmelser av stadsrummet. Dessa olika föreställningar, vilka framträder i olikahög grad hos de två fallen, medför att det beskrivna offentliga rummets aktiviteter, funktioneroch aktörer varierar. Både i Kungsbacka och Göteborg är uppfattningen om det offentligarummets sociala, representativa och estetiska betydelse tongivande i plandokumenten. Ienlighet med Kärrholm (2008) och Olsson (1998) drar vi slutsatsen att planeringen i Göteborgoch Kungsbacka banar väg för en tilltagande pedestrianisering, samt att det offentligarummets representativa funktion ges stor uppmärksamhet i plandokumenten, men betonas iKungsbacka till en lägre grad.Tidigare forskning om det offentliga rummet pekar på en tendens av privatisering, men utifråndenna fallstudie kan en sådan förändring inte skönjas i planeringen av Grönsakstorget,Kungstorget eller Stortorget. Även om det råder stor medvetenhet om det offentliga rummensbetydelse för ekonomiska intressen och aktörer är den sociala aspekten fortfarande iförgrunden. Relationerna mellan de olika föreställningarna om det offentliga rummet äremellertid inte oproblematiska, då de med sina olika bilder av det offentliga rummets funktionriskerar att hamna i konflikt med varandra om representativiteten blir den huvudsakligaordnande principen.
展开▼
