Gymnasieelevers hälsa har under de senaste åren varit ett centralt diskussionsämne. Skolan är Sveriges störstaarbetsplats där det vistas ca 1,5 miljoner elever dagligen. Sedan 1990-talets början har elevantalet ökat i densvenska skolan för varje år. Under senare åren har budgeten för skolhälsovården minskat (Norell 00) samtidigthar det konstaterats att elever i allt större utsträckning är stressade. (Statens offentliga utredningar/utredningarom ungdomars psykiska hälsa). Författarna till denna studie gör en undersökning som använder frågeformuläret"Känsla för sammanhang i livet" (KASAM). KASAM är grundat på den medicinske Sociologen AaronAntonovskys salutorgena teori om individens förmåga att bemöta olika stressorer som uppkommer i livet. Tillenkätundersökningen har det gjorts en gruppintervju med tolv elever från de berörda programmen. Syftet medundersökningen är att utvärdera om elevernas KASAM - profiler varierar beroende på om på om de läserteoretiskt eller praktiskt program på en utvald gymnasieskola. Författarnas förväntade resultat var att eleverna påde praktiska programmen skulle ha ett högre KASAM jämfört med elever som valt ett helt teoretiskt programeftersom deras skolgång innefattar både teoretiska och praktiska ämnen. Författarna trodde att det skulle göra atteleverna var mer tillfreds, då både kropp och huvud var i arbete. Studien motsvarade de förväntningar somförfattarna hade då de började sitt arbete. Skillnaden är att det Praktiska programmet har något högre KASAMän de teoretiska programmen i Begriplighet och Hanterbarhet, i Meningsfullhet.
展开▼
