Syftet med min uppsats är att undersöka hur svensklärare i gymnasieskolan motiverar användandet avskönlitteratur i sin undervisning. Lärarnas motiveringar vill jag analysera utifrån Lars-Göran Malmgrenstre ämneskonceptioner för svenskämnet, samt Ingrid Mossberg Schüllerqvists teorier kringtolkningsgemenskaper för svenskämnet. Jag ställer också intervjusvaren mot Louise Rosenblatts teorierrörande läsning av skönlitteratur för att synliggöra lärarnas tankar kring demokrati- ochvärdegrundsarbete genom skönlitteraturen. Den huvudfråga som min undersökning grundar sig på är:Vilken roll anser lärarna att skönlitteraturen skall ha i deras undervisning? Metoden jag använt är avkvalitativ art och innefattar semistrukturerade intervjuer med fyra svensklärare som har olika ålder, könoch erfarenhet. Resultatet för min studie är att lärarna i stor utsträckning sällar sig tilltolkningsgemenskapen kombinationsstrategier, där de kombinerar olika syften med läsningen avskönlitteratur. Det finns i lärarnas retorik om sin praktik spår av alla ämneskonceptioner som Lars- GöranMalmgren presenterar. Styrdokumentens höga abstraktionsgrad ger svensklärarna en stor frihet att självautforma sitt ämne, vilket de också gör. Men utformningen rör sig sällan utanför dessa konceptioner som ärrotade i svenskämnets historiska tradition. Näst intill alla intervjuade lärare påtalar vikten av att arbetamed demokrati- och värdegrundsfrågor genom skönlitteraturen. Jag utläser att det finns ett stöd för dettai läroplanen men att detta arbete inte konkretiseras i ämnets kursplaner. Skolan och styrdokumentenborde förtydliga denna strävan för att tillmötesgå den didaktiska forskning som föreligger kring arbetemed skönlitteratur i skolan.
展开▼
