Syftet med studien har varit att undersöka möjliga förklarningar till överrepresentationen av ungdomar med utländsk bakgrund inom vålds- och kriminalitetsstatistiken. I studien ingick två socialarbetare, en auktoriserad socionom från Fagareds ungdomshem och två ungdomar med utländsk bakgrund, även de från Fagareds ungdomshem. Uppsatsen bygger på kvalitativ metod influerad av grounded theory. Materialinsamlingen har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer. I studien framkom att vissa sårbarhetsfaktorer varit avgörande för att dessa ungdomar har valt en utagerande livsstil. Ett splittrat familjförhållande redan i hemlandet och en frånvarande/bristfällig faderposition har försvårat en möjlig integration i det nya landet. I studien framkom att faderns bristfälliga närvaro har varit en avgörande orsak till ett fortsatt utagerande. Studien visade även att livet i exil innebär vissa förändringar i familjstrukturen. Faderns arbetslöshet och bristande språkkunskaper i det nya landets har försvagat hans position i familjen, som i sin tur lett till att han inte längre fungerar som identifikationsobjekt för sina barn. Studien visade även att modersmålets degradering har försvårat förmedling av normer från föräldrarna till barnen. Ungdomarnas livsstil karaktäriseras av en ogenomtänkt och känslomässig överreaktion gentemot omgivningen och det nya landets normer. Dessa ungdomar har svårt att relatera sin förlust med språk. Följaktligen: förlust och sorg uttrycks inte i ord, utan genom utagerande. Ungdomarnas och deras familjer lever i dubbel exil, som dels innebär flykt från hemlandet, dess språk och kultur, och dels utanförskap och segregation i det nya landet.
展开▼
