Sammanfattning:Att problematisera kring och belysa historiska skeenden ur olika perspektiv är bland de viktigaste och mestgrundläggande förmågor historieläraren bör ha. Genom att analysera innehållet i läroböcker ur ett tidsperspektivtränas denna förmåga samtidigt som man blir uppmärksam på en del av det material som finns till förfogande.Syftet med föreliggande uppsats är att ge en bild av hur Karl XI och Karl XII framställts i gymnasieskolanshistorieläroböcker från 190-talet fram till 000-talet. Genom närläsning av dels gymnasieläroböcker, delsuniversitetsläroböcker, vilka fått tjäna som ett slags sammanfattning av rådande forskningsklimat, har jag söktsvar på följande frågor: -På vilket sätt har Karl XI och Karl XII skildrats i gymnasieskolans historieböcker undernämnda tidsperiod? -Finns det några anmärkningsvärda skillnader i framställningen av Karl XI och Karl XII iläroboksmaterialet? -Tenderar läroböckernas framställning av Karl XI och Karl XII att följa den samtidahistorieforskningen? Resultatet av studien visar på en hel del förändringar: I den äldsta litteraturen framställsmonarkerna närmast som ett slags nationalhjältar där fokus i första hand är riktat mot deras personer. Ju längrefram i tiden man rör sig flyttas däremot fokus alltmer mot omkringliggande företeelser och strukturer ochkungarna utgör inte längre textens huvudpersoner. Karl XI skildras främst genom sin inrikespolitiska verkan ochKarl XII utifrån sin krigföring. Den senare tenderar att i större utsträckning skildras genom en mer värderandeframställning. Innehållet i forskningslitteraturen och läroböckerna är i mångt och mycket detsamma, men de förraligger steget före i utvecklingen av ett allt mer källkritiskt förhållningssätt.
展开▼
