Sammanfattning:Syftet med arbetet är att empiriskt undersöka Judith Langers fyra pedagogiska principer. Vi ville se huruvidadessa gjorde sig gällande i vårt material. Vi valde att utgå ifrån en kvalitativ forskningsmetod. Vårafrågeställningar besvarades dels genom primärkällor såsom intervjuer, observationer och rapporter och delsgenom sekundärkällor. Vi valde att undersöka Judith Langers principer utifrån tre observationer av textsamtal iår 1 i grundskolan. Dessa observationer följdes upp med intervjuer med respektive pedagog. Förutom attundersöka Langers pedagogiska principer ville vi också se vilka andra positiva kvaliteter, samt vilka hinder ochdilemman som fanns.De slutsatser vi dragit utifrån vårt arbete är att Langers principer var svårare, än vad vi från början trott, attapplicera på de tidigare åldrarna i grundskolan. Genom vårt empiriska material och våra intervjueruppmärksammade vi att Langers principer visade sig på olika sätt hos våra pedagoger. I observationerna kundevi se antydningar till Langers principer, antydningar som vi tyckte låg till bra grund för ett fortsatt skönlitterärtarbete. Dock gjorde sig hennes principer överlag svagt gällande i våra observationer. Vi fann kvaliteter somLanger inte observerat, såsom klassrumsmiljö och förförståelse. De hinder och dilemman som viuppmärksammade var pojkar och flickors olika deltagande, samt vissa elevers passivitet under textsamtalet.Vår uppsats har stor relevans för vårt framtida yrke. Tidigare forskning visar att skönlitteratur är ett viktigtverktyg, inte bara för att utveckla elevernas språkliga förmåga utan även för att utveckla dem som människor. Ettaktivt skönlitterärt arbete är mer än att bara låta eleverna läsa mycket böcker. Det innefattar även en bearbetningav det lästa. Vi ser att Judith Langers principer kan fungera som en inspirerande vägledning för den skönlitteräraundervisningen.
展开▼
