Vi har studerat tillämpning av estetiska läroprocesser genom en diskussion kring ämnesintegration av matematikoch bild, med fokus på årskurs 1-3. Vi har även velat belysa hur en integration av dessa två ämnen kan påverkabildämnets status och dess tillgänglighet för eleverna. Med utgångspunkt i detta syfte har vi valt att analyseradelar av Lgr 11. Vi har fokuserat huruvida det kan finnas stöd för det arbetssätt vi valt att undersöka med hjälpav följande frågeställningar:Kan det finnas stöd för integration av matematik och bildundervisning utifrån Lgr 11 kapitel 1 och ?Finns det relevans för ämnesintegration i förhållande till det centrala innehållet i kursplanerna, årskurs 1-3?Vad kan vinnas med att kombinera matematik med bildundervisning i årskurs 1-3?Vår metod har varit en litteraturstudie utifrån hypotesen att bild- och matematikundervisningen ömsesidigtgynnas av en partial ämnesintegration. Vi har funnit att bild som metod är ett sätt att konkretisera den abstraktamatematiken och stärka elevernas intryck. Vi har funnit belägg för en sådan integration på en rad punkter i Lgr11. Dessa belägg berör dels hur de centrala innehållen för bild respektive matematik korresponderar urintegrationssynpunkt, där vi menar att vi funnit goda möjligheter att berika båda ämnen. Vi har även funnitforskning som belägger samband mellan en god kvalitet på estetisk undervisning i skolan och kvaliteter av merövergripande natur, såsom motivation, lust, kreativitet och välmående. Dessa värden kan sägas bidra till deövergripande målen och riktlinjerna för grundskolan så som de beskrivs i Lgr 11. Vi har erfarit att bådematematik- och bildundervisningen i många fall har svårt att nå sina mål enligt uppdraget med de metoder somofta är praxis, varför vår studie är relevant i förhållande till den rådande debatten om skolan och de kommandemålen.
展开▼
