Med anledning av den nya lagstiftningen om likabehandling har jag valt att fokusera mittexamensarbete om hur skolor artikulerar alla barns lika rättigheter. Studiens syfte har varit attjämföra olika likabehandlingsdokuments tillämpning och formulering av internationella ochnationella direktiv med utgångspunkt från den kulturella och normativa värdegrund skolan vilarpå. Syftet har i sin tur delats upp i två frågeställningar, om dokumenten har en exkluderandekaraktär och om det därmed, utifrån dokumenten, är möjligt att tala om en monokulturell skolkod.Som metod har jag använt mig av en diskursanalys för att tolka de identitetsformeringar somlikabehandlingsplanerna utifrån sin litterära karaktär möjlig- eller omöjliggör. Fyra olikagrundskolors dokument från två geografiskt och kulturellt särskiljande delar av Göteborg harjämförts och analyserats utifrån studiens syfte och tillsammans med aktuellt forskning ochteoribildning.Det resultat jag funnit är att likabehandlingsdokumenten inte är så formerande som jag innan trottutan snarare tvärtom med avsaknad av tydliga definitioner. Trots kulturella och geografiskaskillnader är dokumenten likstämmiga. Alla dokumenten hänvisar till ersatta lagar och nämner ordsom trygghet och empati som ska främja arbetet mot diskriminering men sällan hur det praktisktska tillämpas. Trots det verkar dokumenten i viss mening exkluderande. Utifrån en syn på språketsom verklighetsformande och meningsskapande erbjuder planerna önskvärda formeringar i ochmed att de är skrivna ur ett visst perspektiv och en viss kontext och därmed oreflekterat utesluternågot annat. Många forskare menar att svensk skola är ett uttryck för etnocentrism och har enmonokulturell prägel där svenska värderingar oreflekterat behandlas som legitima. I likhet kanlikabehandlingsdokumenten vara ett resultat av en verksamhetsidé vars värderingar inte blivitifrågasatta. Litteraturen behandlar även det som i text och institutionell verksamhet benämns somosynlig etnicitet och strukturell diskriminering som inte gör sig lättidentifierat.Resultatet överensstämmer även väl med läroplanens fundamentala oförytterliga demokratiskagrund och värden som kritiserats för att vara politiskt romantiserade ideal snarare än pedagogiskpraxis. Därmed blir definitionsbristen ännu ett dilemma då forskning menar att grundläggande ordsom demokrati, värdegrund och likabehandling måste konkretiseras för att ge mening.Studien har stor betydelse för läraryrket där alla ifrågasättanden är relevanta speciellt av det somtas för givet. Att det som ses som självklart främjande för allas lika rättigheter faktiskt i vissmening verkar exkluderande och formande.
展开▼
