Syftet med detta arbete är att undersöka hur genus skapas i musikundervisning och hur ett antal musiklärare ochelever upplever dessa genusstrukturer. Finns det problem med den rådande ordningen och finns det speciellasammanhang då denna blir extra tydlig? För att besvara mina frågor intervjuades ett antal musiklärare och eleverrunt om i västra Sverige. För att komplettera bilden intervjuerna gav genomfördes ett antal observationer. I endel fall har lärarnas och elevernas utsagor kommit att ge en relativt samstämmig bild av musikundervisningenoch i andra fall har dessa inte i samma utsträckning stämt överens. Det samma gäller observationerna som iblandkommit att förstärka intervjupersonernas utsagor medan de inte harmoniserat med de berättelser jag fått ta del avi intervjuerna. Resultatet pekar på att flickor och pojkar delvis väljer att ägna sig åt olika aktiviteter undermusiklektionerna och att det också skiljer sig ifråga om vem som tar plats och inte. En viktig aspekt har kommitatt bli att flickor i högre grad än pojkar förefaller lida brist på självförtroende när det gäller musikutövande vilketbegränsar dem under musiklektionerna. Många av de tillfrågade eleverna bär i någon mån föreställningar omkönskodade instrument vilka kan ledas tillbaka till historiska föreställningar om vilka instrument kvinnorrespektive män förväntas spela eller passar för att spela. Då det gäller instrumentfördelningen under skolansmusikundervisning visar undersökningen att det i många fall även här förefaller vara så att historiska mönsterfortlever i denna. De ensemblesituationer eleverna ingår i kommer på många sätt att utgöra ett isärhållandemellan könen där pojkar dominerar och flickor intar en underordnad position.
展开▼
