SammanfattningSyftet med denna uppsats är att undersöka huruvida det genom en övergång från erfarenhetsbaserade arbetssätt till användning av vedertagna optimeringsmetoder finns möjlighet till kostnadsbesparingar för ingående lager i O-fabriken på Volvo Cars motorfabrik i Skövde (SkEP).SkEP dimensionerar idag sina lagernivåer på erfarenhetsmässiga grunder, vilket enligt teorierna inte är helt optimalt ur ett kostnadsperspektiv. Det antas därför att det kan finnas en stor förbättringspotential om SkEP istället börjar använda optimeringsmetoder för att beräkna lager- och orderstorlekar. SkEP upplever i dagsläget inte några större problem, däremot villde veta hur pass bra deras lagernivåer egentligen är. Motiveringen till varför just O-fabriken är intressant är att cylinderhuvudena som tillverkas där är de enda komponenterna som påverkas av den aggregerade slutkundsefterfrågan och därför även kan tillämpas som typexempel vid optimering av andra komponentlager.Metoden som används i uppsatsen är i första hand kvalitativ primärdata i form av intervjuer och observationer samt till viss del sekundärdata, i form av kvantitativ information från SkEPs interna datasystem, CDEC, och en teoretisk studie i ämnet lagerstyrning.Uppsatsen börjar med en teoretisk genomgång av ämnet, vilken till största del bygger på professor Stig-Arne Mattssons publikationer. Där tas de beräkningsmetoder som används i arbetet upp, så som Kapitalbindning, EOQ, SERV2 och beräkning av säkerhetslager. Därefter görs en kartläggning av nuvarande arbetssätt, vilken baseras på intervjuer med och observationer av de anställda på SkEP och deras arbetssätt idag. Vidare görs vissa grundläggande beräkningar, med hjälp av ovan nämna metoder, över kostnaderna i dagsläget samt en jämförelse mellan dessa och de uppskattade kostnaderna vid användning av optimeringsmetoder istället. Uppsatsens disposition följer materialflödet på SkEP.I kartläggningen av nuvarande arbetssätt framkommer det att det idag förekommer stora brister vid SkEPs insamling av data, vilket leder till att optimeringsmetoder är svåra att använda utan att göra vissa antaganden, vilket i sin tur leder till att beräkningarna inte blirhelt optimala. Detta innebär att även dessa så kallade optimeringsberäkningar till viss del kan anses erfarenhetsbaserade.Denna uppsats visar främst på vikten av att ha tillgång till information för att kunna styra lagernivåer. De beräkningar som med knapphändig information har utförts visar på att det knappast finns utrymme för några kostnadsbesparingar genom övergång från erfarenhetsbaserade lagerstyrningsmetoder till vedertagna optimeringsberäkningar.
展开▼
