Bakgrund: Under 2007-2009 drabbades världen av en allvarlig finanskris som utvecklade sigtill en realekonomisk kris. Orsakerna är inte helt klarlagda, men många anser att krisenbörjade på den amerikanska bostadsmarknaden för att sedan spridas vidare i världen pga. avvår tids finansiella integration. De flesta regeringar och centralbanker i världen hänfördebland annat krisen till alltför högt risktagande i kombination med oansvariga och vidlyftigaersättningssystem i den finansiella sektorn. En tydlig åtgärd för att i framtiden motverkaliknande kriser var att G20 och EU-kommissionen upprättade nya regelverk förersättningssystem i finansiella företag. I Sverige har Finansinspektion fått i uppgift attimplementera EU-kommissionens rekommendation och i slutet av 2009 presenteradesförslaget till regler om ersättningspolicy i finansiella företag. Reglerna trädde sedan i kraftden 1 januari 2010.Problem: Att reglera är inte oproblematiskt. Frågan är hur berörda företag kommer attpåverkas av regleringen, samt vilka konsekvenser den får för övriga intressenter som stat ochanställda.Syfte: Syftet med studien är att undersöka Finansinspektionens nya reglering aversättningssystem i finansiella företag utifrån främst företagens perspektiv. Studien ämnaralltså belysa de förändringar i ersättningssystemen som måste ske för att finansiella företagska kunna anses följa de nya reglerna. Uppsatsen ämnar emellertid också sätta det nyaregelverket i en kontext genom att belysa tidigare reglering och berörda intressenter.Avgränsningar: Studien avgränsas till de fyra svenska storbankerna Handelsbanken, Nordea,SEB och Swedbank.Metod: En undersökning av de fyra storbankernas ersättningssystem har genomförts ochresultatet har sedan jämförts med det nya regelverket. Dessutom har en referensram byggtsupp för att sätta det nya regelverket i en kontext i syfte att skapa förståelse.Resultat och slutsatser: Finansinspektionens nya regler kommer att innebära både stora ochsmå förändringar för de undersökta bankerna. Bland annat ska minst 60 procent av de rörligaersättningarna till riskpåverkande personal skjutas upp i tre år och omfattande informationkring ersättningssystemens utformning och utfall ska offentliggöras. Handelsbanken är denbank som kommer att behöva ändra minst eftersom den redan har en restriktiv hållning tillrörlig ersättning. En annan slutsats är att regleringen delvis förskjuter maktförhållandetgällande utformningen av ersättningssystem i finansiella företag från ägarna till staten, d.v.s.staten förstärker sin intressentroll i bolagsstyrningsprocessen.Förslag till fortsatt forskning: Som en fortsättning på vår studie vore det intressant att, omnågot eller några år, undersöka om regleringen lyckades, vilka effekterna blev för definansiella företagen och andra intressenter samt hur sammankopplingen medkapitaltäckningsregler (CRD III) har fortskridit.
展开▼
