Normproblematisering och genusbinaritet - En studie kring en lärares normkritiska arbetes påverkan på föreställningarna och normerna kring genusindelning i en gymnasieklass

摘要

Bakgrund: Tidigare forskning visar att det i den svenska skolan finns betydelsefulla normerkring genusindelning som bland annat tar sig uttryck i att personer som avviker frångenusbinariteten utsätts för trakasserier och kränkningar. En pedagogisk inriktning somarbetar med att problematisera och ifrågasätta rådande normer är den normkritiskapedagogiken. Dess eventuella effekter på elevers föreställningar kring genusindelning hardock inte studerats.Syfte: Studiens syfte är att undersöka huruvida en lärares normkritiska ansats påverkar vilkanormer och föreställningar kring genusindelning som råder i dennes klass. Detta görs medhjälp av följande frågeställningar:1. Vilka normer och föreställningar kring genusindelning och genustillhörighet finns ielevgrupperna?2. Förefaller normerna och föreställningarna inom klasserna vara samstämmiga och huruttrycks detta i sådana fall?3. Finns det skillnader mellan de båda klassernas föreställningar och normer och vari beståreventuella skillnader?Metod: Studien innefattar fokusgruppsamtal med åtta elever från en klass vars lärare arbetarnormkritiskt samt sju elever från en klass vars lärare arbetar mer traditionellt. Samtalenanalyseras med hjälp av ett analysverktyg baserat på empirin, tidigare forskning, dennormkritiska skolans idéer samt queerteori. Studien innefattar även informantintervjuer medden normkritiske läraren samt en av den andra klassens lärare.Resultat: Utifrån studien tycks de elever som undervisas på traditionellt vis vara mer låstavid den binära genusindelningen än de som undervisades enligt en normkritisk ansats. Desenare förefaller ha inlett en process av att utveckla mer problematiserande föreställningar,dock inte till den grad att de utan vidare accepterar tanken på andra genus än de två binära.Den normkritiska lärarens klass förefaller också mer mån om att framstå som tolerant, någotden normkritiska skolan annars ser som icke-önskvärt och som typiskt för elever somundervisats traditionellt. Detta innebär att resultatet till viss del går emot vad som förväntatsutifrån teori och tidigare forskning, vilket kanske kan tänkas bero på att eleverna endastundervisats utifrån den normkritiska ansatsen under två år och att den process som ändå tycksha satts igång kan antas ta längre tid än så.