Sammanställning av forskning gällande störningar på ren - med perspektiv på etableringar av vindkraft i renskötselområdet

摘要

Ur ett rennärings- och naturförvaltningsperspektiv innebär en vindkraftsetablering inom renskötselområdet alltidudmerarbete i form av samråd, verksamhetsbeskrivningar, för vindkraftsbolag, förvaltande myndighet och rennäring. Enudetablering inom renskötselområdet kräver noggrann planering och projektering, och leder ofta till omfattandeudmiljökonsekvensbeskrivningar, för att man i möjligaste mån ska kunna minimera påverkan på rennäringen.udRenskötselområdet omfattar ca 50 % av Sveriges yta. Markerna inom renskötselområdet är i varierande grad lämpadeudför renbete beroende på de naturliga förutsättningarna (Lundqvist 2007a). I Sverige finns det totalt 51 samebyar varavud33 fjällsamebyar, 10 skogssamebyar och 8 koncessionssamebyar. Fjällsamebyarna flyttar mellan sommarbete iudfjällområdet, där de har sitt året-runtbete ovanför odlingsgränsen, och vinterbete i barrskogsområdet nedanförudfjällområdet. Skogssamebyarna flyttar mellan olika säsongbeten och befinner sig hela tiden i skogsområdet, men derasudåret-runtmarker ligger ovanför lappmarksgränsen. Koncessionssamebyarna ligger i skogsområdet längs Torne- ochudKalix älvdalar inom landskapet Norrbotten.udDe närmaste åren kommer den mesta utbyggnaden av vindkraft att ske i norra delen av landet (Svensk Vindenergiud2012). Inom renskötselområdet i Sverige byggs den mesta av vindkraften i skogsområdet eller i lågfjällområden.udVindkraftsparkerna som planeras och konstrueras idag varierar i storlek från några få verk till flera hundra verk i sammaudområde. Oavsett var det byggs och hur stora de är leder vindkraftsetableringar till en fragmentering av landskapet pga.udvägar, kraftledningar och annan tillhörande infrastruktur utöver själv vindparksområdet. Det är väl känt attudfragmentering är negativt för spridning och överlevnad av olika arter (Krebs 2001). För renen och renskötseln är det ettudproblem att behöva korsa vägar, järnvägar och annan infrastruktur för att nå olika delar av betesområdet (Lundqvistud2007b). Det är svårt att storskaligt kartlägga hur olika typer av infrastruktur påverkar renarna och renskötseln inom enudsameby, men under senare år har det utvecklats teknik och metoder som betydligt ökat möjligheterna att kunna studeraudde storskaliga effekterna.udDet finns idag ett stort antal studier av ren och effekter av olika typer störningskällor. Många av de störningsstudier somudär gjorda på ren är genomförda på norska vildrenar eller på caribou i Nordamerika. Det ifrågasätts ofta huruvidaudresultaten från dessa studier kan appliceras på renar inom renskötseln, i och med att renarna här har utsatts för enuddomesticeringsprocess. Trots att man ser att vilda renar som härstammar från domesticerade populationer har ett kortareudflyktavstånd än mer ursprungliga vilda renar (Reimers et al. 2012) verkar det finnas en övre gräns i hur mycket störningudäven renar i renskötseln kan tåla (Skarin 2006, Helle et al. 2012). För att tydliggöra den domesticerade renensudreaktioner på olika typer av störningskällor har jag här fokuserat på att sammanfatta studier av dessa.