Pahtajoki/Rautasälven. Från att det 2011 och 2012 inte syntes någon påverkan på kiselalgfloran av det nya utloppet från sjön Luossajärvi till Pahtajoki/Rautasälven, vilken öppnades den 11 juli 2011, så finns nu tendenser till att de båda stationerna nedströms referensstationerna har börjat påverkas. Tendensen måste följas upp, eftersom variationen kan vara naturlig. Kiselalgerna vid referensstationerna visade 2011-2013 inte på någon störning bortsett från andelen störningstoleranta skal som var högre 2013 än tidigare, vilket dock är ett osäkert tecken på en störning eftersom de störningstoleranta skalen kan finnas där naturligt. Den ganska rika diversiteten, det medelstora antalet taxa, den låga andelen deformerade skal, den höga statusklassningen och surhetsklassningen nära neutralt tyder sammantaget på att kiselalgsfloran i de undersökta vattendragen är ett samhälle som inte påverkas nämnvärt av mänskliga aktiviteter. Det verkar inte heller finnas ett övergödnings- eller försurningsproblem, surheten verkar vara naturlig. Alla kiselalgsparametrar var dessutom oförändrade mellan åren. Lokalerna nedströms skiljde sig inte mycket från referensstationerna, dock fanns i VV08 en mycket tydlig tendens till försämring (sjunkande antal taxa och diversitet, stigande ACID), och i KVA125 en antydan till försämring (högre andel missbildade skal 2013 än tidigare).udLuossajoki, Tuollujoki och Pahtajoki söder om Kiruna. Kiselalgsfloran verkar vara delvis påverkad i Pahtajoki (KVA162) och de undersökta lokalerna i Luossajoki, dock inte Tuollujoki (KVA163). Medan Luossajoki KVA135 och KVA136 troligtvis är påverkade genom en moderat eutrofiering och organisk förorening från Kiruna reningsverk (relativt låg IPS och hög TDI samt %PT) kan Pahtajoki vara påverkad av verksamhet vid eller längre uppströms Kiruna flygplats (screeningsindex för miljögifter). Den nya metoden med screeningsindex för miljögifter visar 2013 en diffus påverkan av miljögifter som t.ex. metaller i alla lokaler i Luossajoki förutom Tuollujoki. Kiselalgssammansättningen på alla lokaler i Luossajoki tyder på en alkalisk pH-regim. Detta får stöd i vattenkemin eftersom pH är förhöjt i hela bäcken med knappt en pH-enhet. Detta kan bero på vittringsprodukter från gråbergsupplagen i Luossajokis och Luossajärvis avrinningsområde.
展开▼
