Perceptions of Swedish ptarmigan management: in-depth interviews with county administrative board and the Swedish association of hunting and wildlife management

摘要

År 1993 omstrukturerades rennäringsförordningen vilket resulterade till att allmänheten iSverige hade möjlighet att jaga ripa på statens mark. När fler och fler jägare sökte sig tillfjällen för att jaga ripa ökade kravet på Länsstyrelsen gällande en hållbar förvaltning för attminska risken för överbeskattningar. Förvaltningen har kritiserats av Jägareförbundet sompåpekat att jaktrestriktionerna saknat vetenskaplig grund. Denna studie syftade till att belysavilka bakomliggande värderingar och uppfattningar Jägareförbundet och Länsstyrelsen hargällande den svenska ripförvaltningen och synen på dagens ripjakt. Syftet besvarades medhjälp av individuella djupintervjuer med respondenter från Jägareförbundet och Länsstyrelsensamt en fenomenografisk ansats som beskriver människors uppfattningar av fenomen i dessomvärld. Jägareförbundets respondenter uppfattade att Länsstyrelsen har överdrivit sintolkning av forskningens resultat vilket bidragit till onödigt hårda jaktrestriktioner. Vidareansågs informationen från Länsstyrelsen otillräcklig. Länsstyrelsens respondenter upplevdeolämpligheter med att involvera Jägareförbundet i statliga ripförvaltningen och uppfattaderipförvaltningen som transparant gällande informationsutbytet. Slutsatsen var attmeningsskiljaktigheterna grundade sig i skilda tolkningar av resultat från ripforskningen.Jägareförbundet ansågs enligt Länsstyrelsen i dagsläget inte vara aktuell att involvera någotytterligare i ripförvaltningen. En lösning på problemet kan finnas i skapandet av en skriftlighandledning/allmänbeskrivning som grund till enstämmigare tolkningar av ripforskningen.För att åstadkomma en bättre kommunikation mellan de båda parterna bör någon form avdialog i form av till exempel möten eller diskussionsforum skapas.