Studien koncentreras till ett av huvudargumenten for att bilda lantbruks-kooperativa foreningar, namligen exploatering av stordriftsfordelar. Syftet ar att empiriskt undersoka om det finns stordriftsfordelar i svensk lantbrukskooperativ slaktindustri.Forekomst av stordriftsfordelar betyder att de genomsnittliga styckkostnaderna avtar vid en okad volym. Detta ar enligt ekonomisk teori ett klassiskt s.k. marknadsmisslyckande, vilket betyder att det finns utrymme att forbattra marknadens funktionssatt.I uppsatsen diskuteras den kooperativa foretagsformens mojligheter att losa detta marknadsmisslyckande. Mot bakgrund av de kraftiga strukturforandringar som skett i slakteribranschen framstar det som relevant att undersoka forekomsten av eventuella stordriftsfordelar i slaktledet. Inom den lantbrukskooperativa slakteriorganisationen, som ar dominerande i slaktledet med en marknadsandel pa 77 procent, har antalet slakterier minskat fran 54 stycken 1960 till att idag vara 14. Det unika med studien ar attden grundar sig pa detaljerade och delvis konfidentiella kostnadsdata fran samtliga 14 lantbrukskooperativa slakterier som ar i drift idag. Totalt omfattar studien 59 observationer och data stracker sig fran 1989 till 1995. Data visar att det under denstuderade perioden framst ar tre komponenter som paverkat slaktkostnaden: storleken pa slakteriet, en kostnadsreducering over tiden och slaktsammansattningen (andelen not, svin och ovrigt). Utifran insamlade data estimeras ett antal kostnadsfunktioner med hjalp av regressionsanalys. Tva huvudmodeller anvands, en Cobb-Douglas kostnadsmodell och en multiprodukt-kostnadsmodell. I modellerna inkluderas en tidstrend for att fanga den kostnadsreducering som skett under perioden. Samtliga estimerade kostnadsfunktioner visar pa betydande stordriftsfordelar inom det intervall, l 000 -100 000 ton per ar, dar de svenska slakterierna hittills har producerat. Resultaten visar att de storsta kostnadsbesparingarna tycks uppkomma vid en okning av slaktvolymen upp till50 000 ton per ar. For slaktvolymer over 50 000 ton ar det overhuvudtaget osakert att dra nagra slutsatser rorande kostnadsutvecklingen, eftersom det endast finns ett fatal observationer i detta intervall. Det ar uppenbart att det finns utrymme for ytterligare rationalisering inom slakteribranschen, som i dagslaget befinner sig i ett pressat lage med sjunkande lonsamhet. Inom de narmaste aren kan vi troligen forvanta oss att fler slakterier laggs ner. En pagaende strukturanpassning bekraftas bl.a. av att Scan Farmek i ar presenterat en strukturplan som innehaller nedlaggningar av tva slakterier belagna i Kil och Varberg.
展开▼
